Vem är finlandssvensk?
Sedan gammalt betyder beteckningen finlandssvensk dem som kommer från eller bor i den del av Finland där svenska är huvudspråket. Det är i huvudsak kustregioner runt Åbo och Helsingfors. Beteckningen är gammal, men användes allt oftare efter 1809 års krig, då Sverige förlorade Finland, som tidigare var en riksdel av Sverige. Antalet finlandssvenskar är runt 300 000, ett antal som dock över tid visar en stadig minskning.
Trots att antalet med svenska som förstaspråk är så litet har svenskan en stark ställning i Finland, detta förstås av historiska skäl. Svenska är fortfarande ett obligatoriskt ämne i de lägre skolklasserna, men är sedan något decennium borttaget som obligatoriskt ämne i studentexamen.
En lite speciell ställning intar Åland. Det officiella språket på Åland är svenska, men politiskt tillhör man Finland. Ålänningar räknas vanligen in i gruppen finlandssvenskar.
Migration
Under alla tider har det funnits en migration i huvudsak från Finland till Sverige Före 1908 var det ju enbart flyttning inom landet, men senare blev det ju en immigration till Sverige. Många av dem som kom var från de svensktalande delarna. Det underlättade förstås integrationen betydligt för dessa invandrare.
Ett faktum som många rikssvenskar inte riktigt förstår är att även de som kommer från svensktalande delar i Finland i de allra flesta fall betraktar sig som 100 % finländare. De hejar absolut på finländska idrottare i landskamper, och vill inte alls se sig som ”svenskar som råkat födas eller bo utanför Sverige”. Förvisso är många medvetna om de starka historiska banden med Sverige, men identifierar sig ändå tydligt som finländare.
Föreningar
Precis som migranter gjort i alla tider så söker man sig till sina landsmän. Det finns många exempel, typ svenskar i Spanien. Skälen att söka sig till landsmän är många.
Ett vanligt skäl är hjälp att etablera sig i det nya landet. Även de finländare som kunde svenska behövde förstås hjälp med att förstå systemet med sjukkassa, fackföreningar, skattesystemet, läkarbesök och allt detta som infödda svenskar tar som självklart. Många föreningar har ett kansli som kan hjälpa till med detta.
Ett annat skäl att gå med i en förening med landsmän är den kulturella tillhörigheten. En svensk pensionär som flyttar till Spanien och vill prata om Emil i snickarboa måste nog söka sig till landsmän, för att träffa på någon som vet vad det handlar om. För många migranter är detta viktigt. Det kan kännas väldigt konstigt att en stor del av det man sett, hört och upplevt i livet helt plötsligt saknar betydelse eller referenser.
Det finns förstås en mängd andra skäl till att skapa en finlandssvensk förening. Man kan till exempel gå ihop om en lastbil för transport till eller från hembygden, gemensamt köpa in någon råvara som inte finns i Sverige osv. Dessutom fungerar dessa föreningar ofta som lite informationscentral om vad som händer i den gamla hembygden.
Det finns ett stort antal finlandssvenska föreningar i Sverige, och de allra flesta är i sin tur medlemmar i Finlandssvenskarnas riksförbund i Sverige, som alltså fungerar som en paraplyorganisation. De ger bl.a. ut tidningen Finlandssvensken. Föreningens sajt finns på http://www.fris.nu/ och där kan man enkelt hitta vilka föreningar som ingår under paraplyorganisationen.